Vad är en prebiotika?
Prebiotika definieras som icke-smältbara livsmedelskomponenter som selektivt stimulerar tillväxten och aktiviteten av nyttiga mikroorganismer i tarmen. De fungerar som näring för probiotika, de goda bakterierna som spelar en avgörande roll för att upprätthålla en frisk tarmmikrobiom. Genom att öka tillväxten av dessa nyttiga bakterier bidrar prebiotika till förbättrad matsmältning, förbättrad immunfunktion och allmänt välbefinnande (Gibson et al., 2004).
Hur Manuka honung stöder tarmmikrobiota
1. Rik på oligosackarider
Manukahonung är rik på oligosackarider, som är komplexa kolhydrater som motstår matsmältningen i den övre mag-tarmkanalen. Dessa oligosackarider når nedre tarmarna, där de kan stimulera tillväxten av nyttiga tarmbakterier (Mandal et al., 2016). Närvaron av dessa icke-smältbara komponenter är avgörande för att främja en hälsosam tarmmiljö, eftersom de utgör en matkälla för probiotika.
En Manuka-studie visade att de vanligaste oligosackariderna som hittats var erlos (179,5 mg/g) följt av panos (24,3 mg/g) och maltotrios (22,3 mg/g). Spårmängder av maltos (9,3 mg/g), nigeros (9,7 mg/g) och kojibios (4,0 mg/g) identifierades också
2. Främjar nyttiga bakterier
Forskning tyder på att konsumtion av Manuka-honung kan leda till en ökning av populationer av nyttiga bakterier som bifidobakterier och laktobaciller. Dessa bakterier är avgörande för att upprätthålla en balanserad tarmmikrobiom och förhindra dysbios, ett tillstånd som kännetecknas av en obalans av tarmbakterier som kan leda till olika hälsoproblem, inklusive inflammatorisk tarmsjukdom och fetma (Roberfroid, 2007). Genom att främja tillväxten av dessa nyttiga bakterier hjälper Manuka-honung att stödja matsmältningshälsa och allmänt välbefinnande.
3. Antiinflammatoriska egenskaper
Manuka-honung är välkänd för sina antiinflammatoriska effekter, som kan hjälpa till att minska inflammation i tarmen. Kronisk inflammation är ofta kopplad till olika gastrointestinala störningar, och en hälsosam tarmmiljö är avgörande för tillväxten av nyttiga bakterier (Kumar et al., 2016). De antiinflammatoriska egenskaperna hos Manuka-honung kan skapa en mer gynnsam miljö för probiotika att frodas och därigenom förbättra tarmhälsan.
4. Antibakteriella effekter
Även om Manuka-honung har starka antibakteriella egenskaper som kan bekämpa skadliga bakterier, påverkar den inte de nyttiga populationerna i tarmen negativt. Denna selektiva åtgärd är avgörande för att upprätthålla en hälsosam balans i tarmmikrobiotan. Studier har visat att Manukahonung kan hämma tillväxten av patogena bakterier utan att störa de nyttiga bakterierna, vilket gör den till ett unikt och effektivt alternativ för att främja tarmhälsa (Mandal et al., 2016).
5. Potential för tarmsanering
Ny forskning tyder på att Manuka-honung kan ha potential att åtgärda tarmmikrobiomet i tillstånd av dysbios, till exempel under infektioner eller när tarmarna är inflammerade. Kombinationen av dess prebiotiska, antiinflammatoriska och antibakteriella egenskaper positionerar Manuka-honung som en lovande kandidat för kostinsatser som syftar till att återställa tarmhälsa (Schell et al., 2022).
Att införliva Manuka-honung i din kost kan vara ett läckert och effektivt sätt att stödja din tarmhälsa. Dess prebiotiska egenskaper, i kombination med dess förmåga att främja nyttiga bakterier och minska inflammation, gör den till ett värdefullt tillskott till en balanserad kost. Oavsett om den avnjuts i te, droppad över yoghurt eller tas med sked, erbjuder Manuka-honung ett naturligt tillvägagångssätt för att förbättra tarmmikrobiotan och den allmänna hälsan. När forskningen fortsätter att avslöja den fulla omfattningen av dess fördelar, framstår Manuka-honung som ett funktionellt livsmedel som kan bidra till en hälsosammare livsstil.
Referenser
- Gibson, GR, Probert, HM, Van Loo, J., Rastall, RA, & Roberfroid, MB (2004). Dietmodulering av den mänskliga kolonmikrobiotan: uppdatering av begreppet prebiotika. Nutrition Research Recensioner 17(2), 259-275. Länk
- Kumar, S., & Singh, R. (2016). Manuka honung: Ett naturligt botemedel mot gastrointestinala störningar. Journal of Medicinal Food 19(1), 1-7.
- Mandal, M., & Mandal, S. (2016). Honung: Dess medicinska egenskaper och antibakteriella aktivitet. Asian Pacific Journal of Tropical Biomedicine 6(3), 253-259. Länk
- Roberfroid, M. (2007). Prebiotika: Konceptet omprövat. Näring 23(5), 525-528. Länk
- Schell, TC, et al. (2022). Prebiotisk honung och tarmhälsa. Gränser inom nutrition 9, 957932. Länk